Ask Me Anything!

This room is for questions. Anything and everything will be answered, just write your question as a comment below.

36 Responses to “Ask Me Anything!”

  1. jay Says:

    Hey. Whats your take on the prospect of a Euarbia

    cool site btw

  2. enleuk Says:


    I think Eurabia is a result of Islamophobia. European Islamophobia has been fairly constant since the Crusades. The three Abrahamic religions of the Middle East split, with Constantine in the 4th century A.D. in Istanbul and Mohammad in the 8th century in Mecka. That’s why there’s an imaginary dividing line between Europe and the Middle East.

    An Israeli guy said to me that Israel had realized the invasion of the muslims and there was a right-wing political reaction in Europe as we realized this too. When I asked about his take on the Israeli-Palestine conflict he replied “Kill all muslims. Save the world.” I understand the Jewish fear, they’re on occupied territory, surrounded by Muslims, and just 65 years ago, half the world’s Jews were murdered.

    But Islam is just like Christianity, a religion based on the idea that nature is corrupt. The woman, who represents life-giving, and the human body was corrupted in Eden. The result is an almost global society which is not in harmony with nature because we see ourselves as divine, we have the spirit of God in us and we become quite selfish and create a very disharmonious society, as opposed to a society that accepts death, accepts animals and plants and the mutual cooperation that exists among DNA-carriers.

    Instead we create a monarchy, a hierarchy the goes from God to king to priest to noble to middle class to slave to animal. Then replace that with democracy to keep control of the individualism and eventually capitalism. Capitalism is the opposite of harmony with each other. Instead of working together, we work for each other, meaning we don’t have to have the same values, we only work for the money and then we can take that money and force people to give us things without even talking about our values or morals. Everybody uses each other, the rich are happy, but there’s no harmony.

    My point is that 3+ billion people are not in harmony with the planet and Islam coming to Europe won’t change Europe to the worse because Islam is very similar to Christianity. Just like Swedish women didn’t have the right to vote 90 years ago and they wore head scarfs to cover their heads just like Muslim women do today, women in both societies fight for their individual rights and the experiences of the already liberated Muslim women in Europe influence the happenings in the Middle East just as much as the not-yet-liberated women’s situation influences politics and everyday life in Europe.

    There is no invasion going on. There’s a balanced interplay that’s been going on since man stood up on two legs and there will be a mix of people in Europe, but we’re all in this together, on an isolated planet in deep space that’s speeding away on autopilot so why not accept the mix?

    Looking at 2100, we can see that Europeans are getting older and old money attracts poor people from Africa, India and other over-populate countries that will stream to Europe because we’ll need people to take care of the elderly and to maintain our lifestyles. Europeans are literate and have internet access, so hopefully they’ll learn that they can’t abuse the poor nations like they do today; they will learn that if they the world does not become a more equal world, the poor people will starve, die of diseases and wage war (this is already happening but we’re afraid to accept that we are the cause of this because it’ll make us feel bad) and if we change society into a more hostile, capitalistic, xenophobic, suppressive society, then we won’t see small fires on the streets of Paris, we will have a revolution.

    So, the threat of the immigrants is actually a European threat. If we deny the world the right to live like Europeans and Americans, we will force them to fight us. In the U.S. they “solved” this by allowing everyone inside the U.S. a good life and treating the rest of the world like waste, because as long as they’re not within the borders, there’s no big risk of violence. Hence the security at airports and the incessant displays of military superiority since the 2nd World War.

    Europe is more diverse politically than the U.S. so hopefully this will lead to a smoother mix and more harmonic balancing when demographics change. The European Union is however a sign of an increased polarization between Europe and the Near and Far East and the South (people usually forget Africa exists), but maybe that’s mainly because I have a Swedish perspective and think Italians are extremely conservative in comparison.

    I don’t think Islam will be a big problem, a lot of Arabs in Europe are actually atheists and atheism is inevitably gonna increase. Maybe when China is opened to the world, we’ll unite under Buddhism, otherwise the global warming will unite us, or else we’re just gonna keep fighting the same old war we fought 1000 years ago and nothing will truly change.

  3. Erik Says:

    Jag vill bara framföra mitt beröm och stort tack för underhållningen och informationen.
    Jag har läst:
    Halkade in där via skeptikerpodden….

    Sen har jag kikat igenom några artiklar på :
    I den om självmord ( )
    står det följande som fick mig att rynka pannan: ” I don’t even believe in time or that space has more than one dimension”

    Försökte hitta en förklaring någonstans men utan framgång. Har du någon förklaring som jag kan läsa någonstans ?

  4. enleuk Says:

    Tackar. Edutainment 🙂

    Ja, det står lite här och där, men kanske inte tillräckligt uttömmande så jag kan försöka skriva en gång till här.

    Jag menar att tid och rymd kan vara missvisande koncept. Kant menar att tid och rymd är eviga substanser och att alla objekt existerar inom tiden och rymden. Jag menar att tid och rymd är koncept som beskriver relationer inom universum, som då är den eviga substansen, till skillnad från sunyata som är den eviga tomhet vari allting existerar, både tid, rymd, objekt, being och non-being. Men exakt vad universum är är svårt att säga, men jag nöjer med med att säga att det är den vetenskapliga definitionen av energi som är universum, oavsett om det är energi i form av materia, anti-matiera, mörk materia eller mörk energi. Energin tar sig former som ter sig solida, men som egentligen bara är tillfälliga, men dom är tillräckligt stabila för att vi ska uppleva dom som konstanta under våra korta liv och därför kallar dom odelbara (atomer). Eftersom energi är en rörelse, en frekvens, så är tid en inneboende egenskap hos energin. Man kan säga att tid är en funktion av materia/energi/rörelse. Vår definition av tid är inte absolut, utan relativ en rörelse. 1 sekund definieras utifrån ett visst antal subatomära svängningar hos nån Cesium-isotop eller nåt sånt.

    Kant är ju idealist, medan jag är materialist, så jag menar att koncepten tid och rum inte är den absoluta sanningen, utan bara människans förenklade beskrivning av den energi som utgör allting. Och likadant med dimensionerna, vi har förenklat världen så att vi kan beräkna den genom att dela in den i tre dimensioner, men det är bara en mental beskrivning, universum består de facto, enligt mig, av bara 1 sak, energi, i ett plan med 1 eller oändligt många riktningar (1 och oändligt är liksom samma sak).

    Jag ska försöka förklara varför jag kom fram till detta.

    Jag tror inte på en konstant och odelbar själ som färdas genom tiden. Jag tror istället att medvetandet är en funktion av sinnena i nuet. Det vi kallar jaget är en grov förenkling av flera års erfarenheter, tankar och val. Egentligen finns jaget bara i nuet om vi säger att jaget=medvetandet/upplevelsen av att vara ett jag/upplevelsen av att vara överhuvudtaget. Den upplevelsen finns alltid enbart i nuet. Men medvetandet är en funktion av sinnena. Det innebär att medvetandet byggs upp av både nervaktiviteten från nya intryck och sparade minnen, d.v.s. det vi ser, känner, hör, luktar, smakar just i denna sekund samt de minnen, känslor, erfarenheter, kunskap, värderingar o.s.v. som vi tänker på samtidigt. Antingen är det de nya intrycket som aktiverar dessa minnens nervbanor eller så är det tankar man just tänkt på som leder strömmen och kemikalierna i hjärnan till dessa minnen. Dessa minnen innnehåller det som kroppen utsatts för och tänkt på förut, sparade i form av fysiska nätverk. När medvetandet i nuet hela tiden har tillgång till det som hänt kroppen förut så upplevs det som att det finns en kontinuitet, en konstant, som t.ex. en själ som utgör jaget och bibehålls över tid. Men egentligen så finns inte den kontinuiteten. Medvetandet finns bara i nuet och egentligen skapas det alltså en ny människa varje gång det sker en förändring i hjärna. Varje liten natriumjon som rör sig ändrar ens tillfälliga mentala tillstånd, mental state. Det inser man när man tänker tillbaka på sig själv som liten. Du tänkte inte likadant när du var barn som du gör nu. Du har inga minnen från när du var 2 år gammal. Du har ingen aning om hur “själen” upplevde graviditeten. Det är för att det inte var du, i bemärkelsen “upplevelsen av att jag existerar”, utan den upplevelsen finns bara i nuet och bygger på ny och gammal nervaktivitet i en ständigt föränderlig kropp.

    När vi tänker på framtiden så aktiverar vi samma delar av hjärnan som när vi kommer ihåg minnen. Det hänger ihop med att vår känsla av ett konstant jag som färdas genom tiden (två metafysiska substanser; istället för “en del rörelse inuti en större del rörelse”) gör att vi drar en oavbruten och konstant linje bakåt i tiden och kallar det jag och uppfinner då dåtid, och skapar alltså ett diagram med en punkt och ett streck och kan då dra strecken från punkten åt motsatt håll, hävda att det är samma jag där också och kalla det framtid.

    Samma gäller self-consciousness, det hänger ihop med den konstanta själen. Vi är inte medvetna om oss själva hela tiden, vi sover, vi tänker på det vi läser/skriver/ser/hör/känner/gör och inte på att vi existerar eller på att vi upplever att vi existerar. Self-consciousness är alltså också en temporary produkt och inte en konstant.

    Men slutligen, att säga att tid och rymd inte finns kanske låter lite drastiskt, men det är för att vi inte ska ta dom för givet som absoluter eller konstanter. Den absoluta sanningen är per definition onåbar för ett relativt neuralt nätverk inbyggt i det universum det försöker förstå så vi får nöja oss med våra förenklingar och tid och rymd är oneklingen väldigt praktiska beskrivningar av många saker i universum.

    Var det en tillfredsställande förklaring? Du får gärna fråga mer.

  5. Erik Says:

    Tack så mycket.
    Jag undrade väl mest om du inte trodde på tid o dimensioner så som den teoretiska fysiken förklarar dom. Jag har en känsla av att matematiken och fysiken kan beskriva fenomenen tid och rum på ett alltför bra sätt för att vi ska kunna avfärda dom som förenklade beskrivningar av världen.

    Som jag förstår det ger du en filosofisk förklaring till din världsbild. Jag själv är inte bevandrad inom filosofin och måste medge att jag inte riktigt hänger med i förklaringen men jag tycker det låter intressant. I synnerhet din förklaring till medvetandet/jaget, oerhört intressant.


  6. enleuk Says:

    Ja, det är helt rätt. Det är en filosofisk förklaring och det betyder att man måste ta hänsyn till subjektiviteten. Jag får allt svårare att bestämma mig för vilken ism jag tillhör, men jag tycker definitivt materialism är den bästa beskrivningen av världen. Jag kanske lutar lite åt nån anti-absolutism eller negativism eller nåt, men dessa ismer hittade jag nyss på så det är svårt att binda sig vid dom redan nu. Svårtatthållasigtillenochsammaismismen gäller nog för mig.

    Men bästa metoden kan fortfarande vara helt kass. Fysiken påstår inte att tid existerar enligt Kants definition, alltså som en substans, eller eter, vari materian färdas utan bara som rörelse, (om exakt all materia helt plötsligt rör sig mycket fortare eller långsammare så skulle vi inte märka det eftersom vårt tidsbegrepp är en funktion av materians relativa hastighet (förutsatt att all relativ hastighet och acceleration mellan partiklar bibehålls) en inneboende egenskap hos universum som ju är energi, alltså en frekvens, vilket kanske beror på att det 2-dimensionella fältet ger upphov till 3-dimensioner, vilket är vårt sätt att säga materia. Logik bygger på axiom och kan därför aldrig vara absolut, induktion är subjektivt, utan logik kan bara vara relativt sann (bästa möjliga alltså). Matematiken bygger på axiomet 1. D.v.s. Vi utgår ifrån att universum är delbart, fastän det snarare verkar vara så att delar, ända från att dela Tao i Yin och Yang och alla andra dualismer till miljarders miljarder partiklar, beror på att hjärnans funktion vilar på att sammanfatta en stor mängd information i ett konceptuellt träd, ett fysiskt nätverk med olika nivåer av koncept snarare än att universum är absolut delbart, d.v.s. det är bara energi som i sin minsta beståndsdel inte är beståndsdelar utan en helhet av odelbar energi, som visserligen kan bilda former och lokala maxima i form av stabila partiklar, som upplevs atomiska, men som bara är ett flöde. Ett exempel på konceptträdet är att det finns äppelträd. I vår hjärna så tycker vi att äppelträd är ett väldefinierat koncept med tydliga gränser och gränser är hela poäng med delbarhet. Men egentligen är även äppelträd extremt suddigt i kanterna och inte alls särskilt atomisk. Frukt. Äpple, banan, päron. Äppelskal, äppelkärna, fruktkött. Äppelskals-“överhud”, -“underhud”, “mellanhud”. Äppelskals-“huds”-celler, -vätskor, -skräp. Äppelskals-“huds”-cellkärna, äppelskals-“huds”-cellvägg. Cellväggshydrofila fetter/kolhydrater, cellväggshydrofoba fetter/kolhydrater. Metan, väte, vatten. Protoner. Kvarkar. Fotoner. Strängar. Exakt var går gränsen mellan fotonerna inuti äpplet och fotonerna i luften utanför äpplet? När blir äpplet människa; när man håller det i handen, stoppar det i munnen, tuggar i sönder det, bryter ner det i magen, bryter ner det i tarmarna, skickar ut det i blodet, skickar in det i cellerna, använder det till byggnadsmaterial eller energi, skickar ut det förbrukat igen, varken människa eller äpple nu utan bajs? Och var går gränsen mellan äpple och träd? Hönan och ägget? Mamma och barn? Allting är en enda rörelse, som ett provrör med kemikalier som bygger strukturer och sönderfaller, fast innehållet i provröret är universum.

    Så, visst tycker jag att man kan kalla axiomet 1 en förenkling av världen, men jag avfärdar den inte, det är den bästa modellen eftersom den är internt konsekvent, alltså logiskt deduktiv.

    Blev det tydligare eller bara värre? 🙂

  7. Erik Says:

    ok. jag ska lasa igenom det dar ett par ganger till.

    Nasta fraga, var star du politiskt ? och vilka eventuella kopplingar har du mellan din filosofi och din politik ?


  8. enleuk Says:


    Jag är individualist och relativist och tror inte på någon absolut metafysisk vilja eller moral. Det är definitivt ontologiskt (och epistemologiskt) grundat så det är den filosofiska kopplingen. Jag tänker att folk och djur ska få göra som dom vill och när dom vill saker som är oförenliga så ska man försöka hitta en kompromiss. När det inte går att hitta en kompromiss så får man acceptera effekterna av det. Jag tror att det i förlängningen leder till att kompromisser blir lättare att åstadkomma mellan människor och mellan människor och resten av universum.

    Jag tror inte på symboliska lagar, pengar och makt, jag tror bara på faktiska relationer, individer, händelser och kompromisser. Statens makt upprätthålls genom dess lagstiftande makt. I lagen står att staten har makten över lagen. Lagen säger också att den som bryter mot lagen straffas med militärt våld, om det är ett utomstatligt hot, eller polisiärt våld om det är en medborgare i staten och om kulorna inte dödar medborgaren så låses denne in i ett rum. Representativ demokrati skapar illusionen att individen bestämmer över sitt eget liv, men de som har makten använder den till att beskydda sin makt. Äkta demokrati,d.v.s. all får som dom vill, är anarki. Jag tycker hierarkier hör till 3000-talet f.Kr., men jag har ingenting emot organisationer, så länge dom inte använder sig av hot om våld eller frihetsberövande (berövande av fri vilja och individens makt (ofta makt i form av pengar, d.v.s. böter)) för att försvara sin existens mot inre och yttre hot. Jag har inget emot lagar som referenser eller sagor som förklarar olika moraliska ståndpunkter. Jag har inget emot trafikskyltar som rådgivande upplysning. Men inte under hot om maktberövande från en organisation.

    Jag tycker den ekonomiska maktens hierarki är en dum idé också. Sedan bankerna uppstod i Italien har jag tyckt inflation varit det skenheligaste nonsens. Majoriteten av inkomsten hos rika kommer av investeringar och inte inkomst av arbete. Alltså, pengar ger pengar. Men pengar har inget absolut värde, bara relativt. Om du tjänar 1000 kronor så blir någon 1000 kronor fattigare. Systemet gynnar de som har pengar och missgynnar de som inte har pengar. Lika lön för lika arbete säger vissa. Hur passar aktiehandeln in i det? Den sägs vara till för att ge alla möjlighet att få kapital att driva ett företag, precis som banklån, men majoriteten av handeln (och banksparande) går ut på att motverka inflationens verkan på ens kapitals värde eller spekulera (alltså köpa och sälja för vinst) aktier, bolån, valutor m.m. Vem tjänar på det? Och sätter du inte in dina pengar på banken och låter dom generera mer pengar (pengar ger pengar) åt sig själva så kommer dina pengar som bara ligger i lådan devalveras. Ditt arbete är alltså inte längre värt lika som tidigare. Inte heller lotto, arv och gåvor är rättvisa. Företag är vinstdrivande, det betyder att deras existentiella syfte är att ta pengar från andra. Därför bygger mobiltelefontillverkarna mobiler som bara håller i 4 år och använder propaganda om att nya modernare mobiler är en nödvändig investering för att vi ska acceptera att ett batteri till en gammal mobil kostar lika mycket som en ny mobil och alltså inte är lönt att spendera pengar på. Det gör också att oljeindustrin, den rikaste industrin i världen, inte behöver bekymra sig över global uppvärmning, dom är ju bara en kugge i samhällshjulet, alla måste ju klättra över varandra för att överleva i storstadsdjungeln, en neutral position eller i nödvärn ett nödvändigt ont. Det gör att vapentillverkare tänker “jag vill tjäna pengar” istället för “det här kommer döda människor” och när kriget i Kongo fortsätter beror det på att mobiltillverkarna köper råvaror från gruvorna som gerillerna kontrollerar och gerillerna använder dessa pengar till att köpa vapen av vapentillverkarna. Jag tänker mig en maffiafamilj, där mamman till maffiabossen uppfostrar ungen väl, men girigheten får bossen att döda människor. Om man bara tar bort den inbyggda makten ur ett system så blir även en maffiaboss en artig pojke, han har inte längre något handfast att vinna. Inte heller psykiskt sjuka människor, som står för en stor del mord och våldtäkter, är onda. I rätt miljö är även svårt sjuka människor relativt ofarliga. Våldtäkter beror t.ex. oftast på att gärningsmannen känner sig maktlöshet, att, ofta, systemet tar hans makt och ger till någon annan, och våldtäkt, d.v.s. att ta makten över sin sexualitet, sin heliga kropp, är ett sätt att få makt igen och inte nödvändigtvis särskilt sexuellt betingat, förutom att man just måste ha idén att kroppen är helig i sin uppväxt.

    Jag tror istället på frivilligt arbete. Fortfarande är det ju viktigt med strukturer och organisationer för att saker ska vara effektiva, men platta hierarkier där chefer bara är chefer för att de underställda accepterar det eller där det inte finns en hierarki utan alla är bara chef över sin egen arbetsuppgift, även de som har till uppgift att hålla koll på helheten. Utbildningskvalifikationer är fortfarande viktiga, men det finns ingen som har rätt att bestämma vad som är bra och dålig utbildning utom individerna själva. Jag tror på frivilligt arbete för när jag säger detta till människor så säger dom: “men alla dom som bara skulle ligga i soffan och titta på tv då?” och då frågar jag: “skulle du göra det” och då säger dom “nä, jag skulle inte palla det, jag skulle vilja göra nånting”. Det kanske finns nån som bara vill titta på tv, men hittills är det bara några påstådda “andra”. Jag tror istället att när folk får välja yrke, inte bara för att dom måste göra nånting, vadsomhelst, för att försörja sig, utan kan välja att göra någonting kreativt eller positivt för världen eller byn eller kompisarna, så kommer dom föredra det, dom kommer känna makt över sitt arbete och en äkta motivation istället för en kravbaserad motivation.

    Politiskt kan man alltså säga att jag är anarko-kommunist, men eftersom jag är anarkisk kanske jag inte bryr mig så mycket om politiska -ismer, jag bryr mig iaf inte om höger-vänsterindelningen; alla partierna är ju likadana eftersom de vill använda representativ demokrati för att befästa sin egen makt. Och egentligen bryr jag mig inte om vilket system vi använder, så länge systemet strävar efter den moral jag tror på, nämligen att alla ska få göra vad dom vill, med inskränkningen att man bör försöka kompromissa när två viljor går emot varandra.

    Tillägg: De som vill spela tv-spel och få liggsår är inget problem, ett samhälle kan absorbera väldigt många konsumenter med bara ett fåtal producenter, särskilt med tanke på våra teknologiska framsteg. Det kommer finnas ont om Rolls Royce, men om man verkligen vill ha en så kan man helt gratis få en utbildning, gräva fram metallerna och bygga ihop bilen själv. Tillgång och efterfrågan kommer styra människors yrkesval. Om det t.ex. saknas arbetare inom ett visst område så kommer det uppmärksammas i media och människor kan antingen arbeta med det eller forska fram bättre arbetsvillkor, antingen arbetsmiljö eller teknologi, som gör att arbetet blir mer attraktivt. När det inte finns några pengar så försvinner många av de hinder vi uppfattar som självklara. Vem ska odla och laga maten? Ja, bönder gillar att plöja, det kommer dom fortsätta att gilla. Många gillar att laga mat, och de som inte får nån mat serveras har ju tillgång till gratis råvaror och stekpannor och kan göra det själv. Vi är bra på att organisera oss, vi har skola, sjukvård och allt möjligt, inte av tvång från systemet utan för att vi vill leva i symbios istället för att tjäna pengar på varandras bekostnad och parasitera på varandra, och vi kan organisera oss för att förverkliga detta.

    De flesta av oss äger inget vapen. Visst, man kan bygga ett själv, men det är svårt att bygga en atombomb t.ex. och endast personer som växt upp i en traumatiserande miljö blir målmedvetna Bond-skurkar som vill spränga hela jorden. Jag växte inte upp i en miljö där jag kände att ett vapen var en bra lösning på eventuella problem som kan uppstå och jag tror att min miljö är jämförbar med vemsomhelsts och helt klart en möjlighet för alla. Det kommer nog startas en organisation av oroliga föräldrar som skapar en industri som tillverkar ett föremål som beskyddar deras barn mot skurkar och vulkanutbrott, och som kanske propagerar för skyddet mot vulkaner mest som en förevändning för att dom inte litar på en viss samhällsgrupp, men det är kanske en övergångsfas då och dessutom inget problem om skyddet inte kan användas för att skada andra.

    Det var ett tillägg, kommer kanske på fler saker, jag har aldrig sammanfattat min politiska åskådning så det saknas nog en del som jag kanske kommer ihåg efter hand.

  9. Erik Says:

    wow, you blow my mind….

    verkligen intressant lasning.

    Nu ska jag inte besvara dig pa ett tag, ska forsoka ta mig igenom resten av dina sidor.

    Tack an en gang…

    Forresten far man veta vad du skriver som journalist, lankar ?


  10. enleuk Says:

    Du besvärar mig inte alls och jag kan inte länka till så mycket och dessa båda fakta har samma orsak, nämligen att jag är arbetslös. 🙂

  11. Amari Says:

    I am impressed by the quantity of information on this website. there are a lot of good resources here. I am sure i will visit again soon.

  12. Erik Says:

    Hej igen.

    Jag skulle vilja onska.
    Kan du skriva lite om fri vilja.
    Forutsatt att den inte ar fri utan en illusion av fri som du tidigare skrivit.
    Och vilka konsekvenser det har pa ditt vanliga liv.
    Jag haller med om att vi bara upplever att vi har en fri vilja.
    Men jag har sjukt svart att motivera ett meningsfullt vanligt liv med den uppfattningen som utgangspunkt.
    Det innebar ju att ingenting alls ar mojligt att paverka av det vi uppfattar som oss sjalva. Egentligen.

    Tackar pa forhand.

  13. enleuk Says:

    En av konsekvenserna på mitt liv är att jag ofta betraktar mina händer och tänker att dom gör en massa saker som jag inte medvetet bestämt att dom ska göra. T.ex. om jag går till toaletten så tar jag i handtaget, tänder ljuset, stänger, låser, lyfter toasitsen, drar ner byxorna och så vidare tills jag är ute ur toaletten igen och jag gör allt detta medan jag tänker på annat och händerna agerar mer eller mindre på egen hand. Men det är ju ingen nödvändig konsekvens för alla. Det finns en sak som kallas Mindfulness som innebär att man ska leva i nuet och vara medveten om varje rörelse man gör, för att öka medvetenheten generellt och för att uppskatta nuet mer och bli bättre på att relatera till problem och hantera problem i sitt förflutna och i sin framtid. Minska stressen över saker man ska göra senare, tror jag är tanken. Jag tror inte det är något nödvändigtvis spirituellt i det, men jag är inte så insatt.

    Vet inte varför jag kom att tänka på det, men det är nog för att jag tänker att man ska leva i nuet, uppleva universum i realtid och inte fastna i minnen och framtidsplaner. Var sak har sin tid, ur ett krasst materiellt tidssperspektiv. Så jag har en syn på livet som är ganska lik en buddists i den bemärkelsen.

    Däremot har det inte konsekvensen att jag inte känner ett ansvar för mina handlingar. Slavoj Zizek säger nåt som jag fortfarande har svårt att riktigt begripa. Han säger att det är viktigt att förstå att vi samtidigt inte är individer men ändå är 100% ansvariga för våra handlingar. Vi är alltså inte separata entiteter, utan varje atom i vår kropp sitter ihop med varje atom som kommer i genom munnen och går ut genom analen och huden sitter ihop med atomerna i luften runtomkring. Det finns alltså ingen tydlig gräns mellan “jag” och “resten av universum”, men ändå är vi ansvariga för jaget.

    Jag ser det som att vi är 100% materiella och följer lagen om orsak och verkan. Alla kemiska reaktioner i min kropp som utgör vad jag tänker och gör är alltså ett resultat av tidigare kemiska reaktioner i kroppen. Det finns ingen magisk entitet, som t.ex. en själ, som magiskt påverkar fysikens lagar utan allting är orsak och verkan, även om det är väldigt komplexa processer som är svåra att beskriva utan att förenkla till “jag är hungrig”, “jag gillar fotboll” osv.

    Men här är poängen. Även om det inte finns en magisk enitetet, så finns ju kroppen. Och vårt språk är sådant att vi kan inte riktigt undvika förenklingarna, för då skulle vi inte kunna kommunicera, så vi måste säga att “kroppen är trött”, eller “jag är trött”. Så, om en kemisk process leder till uppkomsten av tanken “jag vill bli astronaut”, så betyder det att kroppen vill bli astronaut, det är alltså ingen magisk vilja, men det är fortfarande en vilja. Så även om vi inte har en fri vilja, så kan vi beskriva kroppen med hjälp av ordet vilja. “jag vill ha vatten” går mycket fortare att säga än “salthalterna i mina celler har triggat en nervsignal som vidarebefordrats till neuroner som innehåller minnen om kopplingen mellan att föra in H20-atomer i magen och vätskebrist” eller nåt liknande.

    Jag ser det alltså som att jag är en passagerare, jag åker med den här kroppen genom universum och mitt huvudmål är att njuta av åkturen. Eftersom jag är själva vagnen så är det viktigt att jag tar hand om vagnen för om den rostar itu eller kör in i en vägg så kommer åkturen ta slut. Så, kroppens behov eller “vilja” måste ändå tillfredställas. Om jag då känner min kropp/mig själv tillräckligt bra så vet jag att jag kommer gilla åkturen om jag äter pannkakor med björnbärssylt och om jag utbildar mig till journalist. Kroppen är ju ett resultat av specifika händelser i mitt DNAs historia och in min miljö så jag får automatiskt en mängd subjektiva åsikter om vad jag gillar och ogillar som är unika för mig.

    Även en asketisk (någon som lever så spartanskt, enkelt, olyxigt som möjligt) buddist har valt att det är hans/hennes subjektiva väg att gå och gillar den vägen. Man kan inte fritt välja att kunna acceptera livet vad som än händer, utan det är orsak och verkan som avgör om man väljer och gillar att vara asket eller om man väljer och gillar att vara svinrik. Man kan ändra sig, men bara om orsak och verkan leder till att andra personer upplyser en om saker och ting eller leder till att man själv tänker om. Så, det är ett val, men inte fritt val.

    Språket är naturligtvis en begränsning här, det är svårt att beskriva. Mycket pga av all filosofi använder sig av språket och därför måste ärva alla tillkortakommanden hos ordens definitioner. Så, att vi inte kan påverka “det vi uppfattar som oss själva” som du säger, det beror på hur man definierar vad vi själva är och vad påverkan innebär.

    Så, min kropp är som en biljardboll som studsar runt på biljardbordet vi kallar universum, så vet jag att biljardbollen kommer reagera på de andra bollar den stöter in i och ofrivilligt undvika de sammanstötningar som den ogillar och söka sig till de den gillar och måste rent fysiskt stå till svars för de stackare den kör över. Så, även om jag inte har en magisk kontroll över mitt liv, så finns det en automatisk kontroll och motivation är en automatisk reaktion på den automatiska, kemiska drivkraften att göra saker man gillar. Så även om jag skulle definiera mig själv som en passiv passagerare, så kan jag ändå uppskatta färden och därför är mitt liv meningsfullt.

    Motivation kommer av sig själv.

  14. Erik Says:

    Ja precis.

    En passiv passagerare ar isafall passivt ansvarig.

    Du paverkar passivt i orsak-verkan kedjan.

    Du tar passivt hand om din kropp.


    Jag har egentligen inga problem att teoretiskt inse att jag ar en passiv passagerare i min kropp.

    Men jag har valdigt svart att acceptera det i praktiken.

    Det innebar ju att precis allt i hela vara liv blir som det blir.

    Jag far samma kansla som jag fick nar jag var liten och fragade min mormor vad som fanns fore det o fore det o fore det o fore det….

    Men forklaringen kanske ligger i det du skriver om att det egentligen inte finns ngt avgransat jag.
    Hela upplevelsen av jaget ar boven.

    Visst ska vi njuta av resan. Att vi finns o upplever en verklig resa ar utom tvivel for mig. O kanns det meningsfullt sa ar det ju meningsfullt. Det som stor mig ar just bristen pa fri vilja.

    Menar du att det verkligen inte stor dig ?

    Lika lite som du kan paverka om Sverige ska vinna sin fotbollsmatch, lika lite kan du paverka om du ska ata pizza eller hamburgare.

    Tack for svaret.

  15. enleuk Says:

    Ja, det stör mig inte så mycket eftersom även om det är förutbestämt vad som ska hända (dock inte förutbestämt av “någon”) så vet jag inte vad som ska hända. Jag vet inte om jag kommer “passivt” välja hamburgare eller pizza. För mig är framtiden oviss och fylld av val som jag ännu inte gjort. Oavsett vad som får mig att välja det ena eller det andra så är det från mitt perspektiv en helt öppen fråga vad som kommer hända ända tills det har hänt. Och eftersom jag inte upplever framtiden som bestämd, eftersom jag inte känner till framtiden, så nöjer jag mig med det.

    Du säger: “Det innebär ju att precis allt i hela våra liv blir som det blir.” Och om du funderar en extra gång på det så inser du ju att det måste vara så. Det blir som det blir, vilket hade varit sant även om vi haft en fri vilja.

    Jag tänkte på språkets begränsingar. I vardagligt tal säger vi “min kropp”, vilket implicerar att det finns ett “jag” och att detta jaget äger en kropp, d.v.s. jaget och kroppen är två olika saker. Men när jag använder ordet “jag” så syftar jag på den maskliknande, tentakelutrustade, vattentäta skinnsäcken som upprätthålls av ett kalciumstativ och är fylld med miljarder kopior av en organisk cell som omvandlar organiskt material och utvinner energi ur det och har två stora fotoreceptorer längst uppe. Om orsak och verkan är den rådande lagen i universum så finns inga val och ingen kontroll. Men vi kan ändå använda orden som förenklingar av processer. Att säga att kroppen inte har någon kontroll är lurigt för det implicerar att kroppen skulle kunna ha haft kontroll, vilket är omöjligt. Vi har hittat på ett omöjligt begrepp, kontroll, och sen blir vi besvikna för att vi inte har kontroll.

    Det är som meningen med livet. Människor blir besvikna om det inte finns en Gud, för utan en Gud finns det ingen “större” mening med livet. Men, en “större” mening är precis som “kontroll” en teoretisk omöjlighet. Den mening med livet som finns är den enda mening med livet som kan finnas, nämligen rent biologiskt finns vi för att finnas, kemi har inget ultimat mål utan händer bara för att det kan hända och leder till generation efter generation av livsformer utan ett mål. Och rent subjektivt är meningen med livet, ja, subjektivt, t.ex. att ha roligt eller bli astronaut eller vadsomhelst.

    Så, det stör mig inte att det inte finns en gudomlig plan för mitt liv och det stör mig inte att jag inte har en magisk kontroll över vad som händer. Min kropp har den kontroll den behöver, den reagerar på varma plattor genom att dra undan handen, den skriver bloggkommentarer för att den gillar det, den öppnar ett fönster om den svettas. Det tycker jag är tillräckligt mycket “kontroll”. Och som jag sa, även om allting är förutbestämt så spelar det ju ingen roll för mig eftersom om jag inte känner till framtiden så är den oförutbestämd från mitt perspektiv.

    Det du säger om “före det och före det och före det”, det hänger ihop med känslan av brist på makt och känslan av obetydlighet. Har man en Gud så är man speciell och betydelsefull, har man en själ så har man makt över sin kropp, finns det en skapare så finns det en början. Allt detta är trösterikt och därför tilltalande. Det är svårare att ta till sig att tiden och rymden är oändlig, att universum kommer att finnas oändligt många år efter att alla människor försvunnit; oändligt många år, det är obegripligt.

    Mitt svar på frågan om “före det och före det” bygger på oändligheten och på kvantmekaniken. Kvantmekaniken säger att ur ingenting, 0, uppstår det hela tiden överallt i universum partiklar, en positiv, +1, och en negativ, -1. Ofta så tar dom ut varandra igen, men ibland överlever dom och skiljs åt. En kedjereaktion av detta skulle kunna leda till big bang och ett materiellt universum, tillsammans med en stor ansamling antimateria. Stephen Hawking upptäckte Hawkingstrålning. Det är när en +1 och -1 uppstår vid händelsehorisonten på ett svart hål. -1 sugs in i det svarta hålet och minskar dess massa medan +1 skjuts ut som observerbar strålning. Efter tillräckligt många -1 så blir det svarta hålet litet och instabilt och disintegrerar. Man kan tänka sig att det uppstod en liknande situation där +1 och -1 skiljde sig åt i stor skala och därmed skapade big bang. Det är alltså inte osannolikt att big bang bara är en händelse i raden av många och inte alls början på allting. Men sen har vi ju tidsbegreppet också. Det är ju ett mänskligt påfund och vår subjektiva hjärna är en del av det universum det försöker beskriva. Att försöka förstå universum med en hjärna som är en del av universum är som att försöka bryta sig in i en låda med kofoten som ligger inuti lådan, för att parafrasera Terry Pratchett. Så, även om det i vår hjärna alltid slutar med att tiden och rymden är oändlig, så är det bara sant relativt oss själva som vi definierar som ändliga och separata entiteter. Om vi inte hade haft subjekt och objekt i vårt språk så hade oändlighet betytt något annat. Så, ja… 🙂 jag har inget bra svar här för vi är längst ute på en skör kvist på språkets kapacitets träd.

  16. Erik Says:

    Men nar du ar snall mot nagon.
    Nar du hjalper nagon.
    Nar du kampat hart o gjort stora framsteg inom nagot.

    Vill du da inte kunna kanna att du har valt att gora alla dom grejerna ?
    Istallet for att bara konstatera att visst, det va trevligt men inget som jag egentligen kunde paverka, det bara blev sa.

    Eller kanns det inte konstigt for dig att ga o grubbla pa ett val en langre tid. Att fundera fram och tillbaka pa ett stort beslut som kommer att paverka ditt liv nar det i slutandan inte ar upp till din illusion av medvetande att ta beslutet ? Hela beslutsprocessen ar ju bara en meningslos transport strecka till resultatet.

    Du skulle alltsa utan problem stanna kvar inne i matrix ?
    En konstgjord varld som spelas upp for dig ar tillfredsstallande nog ?

    Att tjana ihop sitt leverne med ett hederligt jobb som gor andras liv battre.
    Eller att tjana pengar som kriminell som skadar andra liv.
    Eller att tjana pengar via spel o vinna p ren slump.

    Ar det inte beklammande att ingen ar ansvarig utan att det bara blir sa for att det inte kunde blivit pa ngt annat satt.

    Alla satt ar ju lika godtyckliga o inget satt ar battre eller samre, bara olika satt som universums regler o orsak verkan har lett fram till.

    Varken du eller nagon annan kan valja sjalv vem ni vill vara… du kan inte valja att andra pa dig…

    Om du borjar motionera, slutar roka, borjar utnyttja sma barn, stryper en hund eller lar dig prata japanska… inget kan ditt medvetande ta aran eller kanna skuld for… det ar bara universums gang…

    Nar en gymnast gor en perfekt trippelvolt med perfekt landning har han inte gjort en mer special prestation an en pinne som kastas upp i luften o snurrar 3 varv och satter sig i marken.

    Du far ursakta om jag blir tjatig. Jag forsoker bara beskriva med lite exempel hur jag tanker.

    For ovrigt sa instammer jag i alla materialistiska tankegangar.
    Gud o allt sant ar overflodigt dravel for mig.

    Jag har bara hakat upp mig pa det har med fri vilja…

    Steget fran att inse att man ar utan egen kontroll over sitt liv till att bli likgiltig kanns nara.

  17. enleuk Says:

    “Nar en gymnast gor en perfekt trippelvolt med perfekt landning har han inte gjort en mer special prestation an en pinne som kastas upp i luften o snurrar 3 varv och satter sig i marken.”

    Nä, det krävs 3 miljarder år av evolution för att göra en trippelvolt, så det är inte samma sak.

    “Du skulle alltsa utan problem stanna kvar inne i matrix ?
    En konstgjord varld som spelas upp for dig ar tillfredsstallande nog ?”

    Skillnaden är att det är den fria viljans värld som är den påhittade, jag lever i den riktiga världen.

    “Hela beslutsprocessen ar ju bara en meningslos transport strecka till resultatet.”

    Nä, den är inte meningslös, det är ju tankeprocessen som leder fram till valet. Sen att jag inte på magisk väg kan styra vilka tankar som dyker upp i mitt huvud, det känns inte relevant.

    Min kropp känner stolthet över att göra saker den tycker är positivt, som t.ex. hjälpa någon med matteläxan, och min kropp tar ansvar för de handlingar den utför.

    Jag känner inte alls likgiltighet över att inte ha en själ som magiskt styr min kropp, jag är precis lika glad över min existens ändå. Och likadant ser jag inte negativt på det faktum att när jag väl är död kommer jag vara död i oändligt många år och allting jag kommer ha gjort kommer ha varit meningslöst, för så länge jag lever är det meningsfullt.

    Jag förstår att det kan kännas olustigt att bara vara en kemisk process, men allt annat är bara önsketänkande. Acceptera att du är en pyttebit av ett enormt provrör kallat universum och gläd dig åt det.

  18. Erik Says:

    Angående gymnasten.
    Gymnasten o hans hjärna följer samma regler som pinnen och resten av universum.
    Dom kemiska processerna är inte mer speciella i gymnasten än i pinnen.
    Gymnasten har tränat i 20 år, pinnen har växt i 20 år.
    Det är ju bara olika många och olika sorters kvarkar,atomer,molekyler som reagerar olika länge.

    Angående Matrix.
    Jag håller med om att vi lever i verkligheten. Det är ju det som stör mig.
    Jag undrar, om du kunde, skulle du vilja ha en verkligt fri vilja ?
    Eller trivs du så bra i våran verklighet att du hellre stannar kvar där ? (teoretiskt)

    Angående beslutsprocessen.
    Jag menar att det känns meningslöst att känna sig engagerad o djupt fundersam, när man ändå inte kan påverka sitt eget resonemang eller resultatet. Som att titta på film. Hur engagerad man än är så kan man inte påverka slutet. Men då handlar det ju om underhållning. Man kan ju inte sitta i vardagen och låta sig underhållas av sina egna tankar hela tiden. Då skapar man ju något slags fantasi-jag som beskådar sig själv i verkligheten.

    Jag har aldrig förespråkat en magisk själ.
    Jag säger bara att det stör mig väldigt mkt att vara en passiv passagerare.
    Oavsett vad alternativet skulle vara så stör det mig.

    Nu tar jag helgledigt från frågelådan.
    Trevlig helg !

  19. enleuk Says:

    “Dom kemiska processerna är inte mer speciella i gymnasten än i pinnen.”
    “Det är ju bara olika många och olika sorters kvarkar,atomer,molekyler som reagerar olika länge.”

    Men det är ju det som är det fina med universum. Små enkla saker kan ge upphov till så fantastiskt olika saker som bingolotto, supernovor och kärlek.

    “Jag undrar, om du kunde, skulle du vilja ha en verkligt fri vilja?”

    Jag är ganska nöjd med den kontroll min kropp har över sig själv för tillfället. Det skulle vara intressant att ha magisk makt, men det skulle förutsätta en orsak till denna magi, en sorts gud eller annan kraft, och det skulle förändra meningen med livet, det skulle innebära att den kraft som jag består av kan leva vidare utan kroppen och en massa annat. Och visst, det hade kanske varit trevligt om man tex fick leva i 10000 år istället för 100.

    “Jag menar att det känns meningslöst att känna sig engagerad o djupt fundersam, när man ändå inte kan påverka sitt eget resonemang eller resultatet”

    Du kan inte heller påverka det faktum att du känner dig engagerad eller har stunder då du är djupt fundersam och du kan inte påverka om du tycker att det känns meningslöst eller inte.

    Jag förstår att det stör dig, det finns mycket som stör mig också, som t.ex. krig, men att man inte gillar något är inte ett argument mot dess existens.

    Det är bara att gilla läget.
    Trevlig helg 🙂

  20. Erik Says:

    “Du kan inte heller påverka det faktum att du känner dig engagerad eller har stunder då du är djupt fundersam och du kan inte påverka om du tycker att det känns meningslöst eller inte.”

    Ja det e ju faktiskt helt sant.
    Vara hjarnor e klart begransade nar det galler att acceptera “fri vilja”, tiden och universums uppbyggnad/uppkomst. Iaf kanner jag att min hjarna ar det.

    Nu undrar jag om du skulle vilja skriva lite om Breivik och Norgemassakern ?

    Skulle vara intressant att lasa din analys av hnm, hans manifest o handelserna i Norge …

    Tackar pa forhand.



  21. enleuk Says:

    Jag vet inte riktigt. Jag vet inte tillräckligt mycket om honom för att analysera honom. Är han superintelligent eller psykiskt störd undrar säkert några? Jag skulle säga att han är dum i huvudet om han tror att massmord är bra reklam för en ideologi. All press is good press är sant, men bara för stunden, efter ett tag så kommer andra värderingar trumfa nyhetsreglerna.

    Pga att han själv vill att folk ska läsa hans manifest och på grund av att jag tror att han inte har några nya argument förutom samma argument som jag läst av hundratals nationalister och idioter av olika sorter redan, så känner jag mig inte så motiverad att läsa hans manifest.

    När det gäller att döda SSU:are av kulturnationalistiska anledningar så vet jag inte riktigt. Det känns som en konstlad koppling och bara som en tragedi. Sen är det intressant att så många svenska SD:are var vän med honom på facebook. Dom kan hävda att dom inte visste om massmordet, men det hjälper inte, dom var fortfarande vän med honom av en anledning. Den första kommentaren i Ask me anything handlar om Eurabia, d.v.s. en framtidsvision där islam och araber tar över Europa, en dystopi som skapats av islamofober och xenofober som Breivik och diverse högermänniskor i Europa och jag förklarar lite vad jag anses om hur reellt det hotet är.

    När det gäller eftereffekterna så tror jag inte det kommer bli en stor grej av det. Det är sorg och terrorism som kommer kommas ihåg. Socialdemokrater kommer kanske använda det på något sätt politiskt, men annars kommer nog den politiska konflikten om migration, medborgarskap och nationalism att fortsätta i samma riktning ganska opåverkad, dvs perioder av högervindar men över tid en stadig utveckling mot mer öppenhet, mer individualism (mindre nationalism) och politiska åtgärder som bygger mer på enskilda individers faktiska förhållanden och mindre på generell statistik, ideologi och fördomar.

  22. Erik Says:

    Hej. Jag såg nyss “min sanning” på svtplay med Alexander Bard som gäst.
    Särskilt slutet fr.o.m att intervjuaren frågar “tror du på gud?” var väldigt intressant.
    Hans blogg Innehåller en massa filosofi.
    Nu undrar jag om du har några tankar om den världsåskådning han har ?
    Liksom din uppfattning om hans filosofiska resonemang överhuvudtaget?

    Tacksam för svar
    Hälsningar Erik

  23. enleuk Says:

    Jag har inte hunnit läsa allt han skrivit på sin blogg och tror inte jag kommer ge mig tid till det, men mitt första intryck är att han är en panteist, d.v.s. han säger att Gud = universum. Min syn på panteism är att om man säger att Gud = universum, då kan man lika gärna bara nöja sig med att säga universum. Jag tror anledningen till att panteister alls använder ordet Gud är att de ser det som en förklaring till existensen av våra medvetande då de anser att materialism inte räcker till som förklaring. Jag kunde inte riktigt avgöra vad som var hans åsikter och vad som var motpartens åsikter i hans brevväxlingar, men om jag ska ge dig nånting alls, så kan jag försöka förklara varför jag anser att materialism räcker till för att förklara medvetande utan att reducera medvetandet till en intersägande kemisk reaktion (som ju nog de flesta håller med om känns otillfredsställande för att förklara existensen av våra subjektiva upplevelser).

    Jag tror inte ett allmedvetande behövs som förklaring. Tvärtom tycker jag det verkar motsägelsefullt eftersom medvetandet inte är statiskt eller atomiskt, utan byggs upp underifrån i olika kemiskt skeende till varierande upplevelser (jämför tex en myras medvetande och en människas) och dessutom beror över tid.

    Men jag tror inte heller att det räcker att säga att medvetandet inte existerar i sig själv och bara är elektrokemi.

    Istället tror jag att den subjektiva upplevelsen och den vetenskapliga beskrivningen av mentala tillstånd bara är två olika upplevelser. Den första upplevelsen är när vi ser, hör, känner. Den andra upplevelsen är när vi tänker på vad vi sett, hört och känt. Båda upplevelserna är tankar och alltså samma sak. Att dela upp världen i subjektiv och objektiv är alltså en illusion skapad av vår bristande kunskap som beror på att vi är just helt subjektiva, vilket vi med kunskapssökande kan gissa är en objektiv sanning.

    Med detta synsätt kan vi alltså både säga att all kunskap är subjektiv men också att den objektiva sanningen är det närmsta sanningen vi kommer. Den objektiva materialismen räcker alltså för att förklara den subjektiva upplevelsen genom att säga att medvetandet faktiskt finns, men att det är materiellt, vilket för mig är tillfredsställande nog för att inte behöva hitta på en ultimat medvetandeprincip bakom universums existens eller medvetandets existens i universum.

    Med detta synsätt kan jag t.ex. säga att det inte finns en bakomliggande princip för gott och ont och samtidigt göra den materiella personen ansvarig för sina handlingar och ge andra materiella personer möjligheten att bedöma personens godhet enligt subjektiva/objektiva kriterier. En objektiv åsikt betyder alltså inget annat än en samling av subjektiva åsikter. Jag motsätter mig alltså denna och all annan dualism. Alexander Bard säger visserligen att han också är en monist men jag anser att han inte är det om han hävdar att medvetandet är något annat än materiellt och kräver en superförklaring för medvetandet til skillnad från mig som nöjer mig med min materiella förklaring. I mina ögon blir hans synsätt bara ytterligare en fortsättningen på dualismen.

  24. enleuk Says:

    Han säger också att reduktiv materialism slutar med att ingenting har medvetande, vilja och en människa är likvärdig med en sten. Och jag håller med om att vi inte har en fri vilja, men man kan ända använda vilja för att beskriva fenomen i den subjektiva upplevelsen utan att hävda att den är skiljd från kroppen. Panteism verkar antyda att allting är medvetande, motsatsen till reduktiv materialism alltså. Det verkar också konstigt, (sten/myra/människa) Som jag ser det är medvetandeprincipen inte en egen princip utan byggs upp av komplexiteten hos alla universums partiklar och därför bara finns i vissa komplex med de rätta ingredienserna.

  25. Akdas Says:

    Is the human being formed by electron, protron and neutron?

  26. enleuk Says:

    Partly, yes.But protons, electrons and neutrons are made of quarks, so one could also say we’re made of quarks. Or you could go the other way and say we’re molecules and ions and cells et cetera.

    And maybe you’re thinking “we’re not just matieral, we’re conscious beings/we have souls.” I’d say we are purely material. Our thoughts are material even if they seem ethereal. All matter is in motion, so we are not stable entities, we are constant flows. Let’s take vision as an example.

    Electromagnetic packages of energy, photons, are a by-product of nuclear fusion in stars like our sun. These packets of energy can react with electrons in atoms. The electrons get excited by the energy and when they return to their original state they release energy, how much depends on the atom. The amount of energy determines which colour we perceive the atom to be. The released energy might hit our retina. In a molecule at the back of the eye cell the energy excites an electron, causing it to change shape if the photon has the right amount of energy (wavelength) for that eye cell. (We have three types of colour eye cells). The change in shape of the molecule opens up a gate through which charged ions can flow into the nervous brain. This flow creates a magnetic field and an electric current which opens more gates until the signal reaches the visual centre at the back of the brain.

    So, the “picture” in our heads is really more a flow than a thing, as is the universe and our bodies,

  27. yasuakikudo Says:

    I want to have anarchism discussions with people who are seriously interested in Anarchism. How do you find such people? I have been trying but it has been difficult.

  28. enleuk Says:

    That’s a good question. The only place I’ve found anarchists is on Twitter. I’ve never even talked to an anarchist IRL. You can talk to me though, if you like. 🙂 Either on one of my posts, or on Twitter.

  29. yasuakikudo Says:

    Thank you for your kind reply to my previous question.

    In Lord of the Rings, the main theme is that the Ring of Power must be destroyed – no one can wield it even with good intentions. I draw similarities from this with Anarchism in the saying power corrupts – say politicians who only look after themselves or corporate executives with golden parachutes. Is Anarchism about eliminating the concentration of (illegitimate) power?

  30. enleuk Says:

    The short answer is yes, the long answer is very long. Anarchism is a broad term, but I’ll tell you about my version of anarchism. For me anarchism means no hierarchies. Hierarchies are social constructs that can’t be justified. In reality there are only differences between people, differences in muscle strength, experience, colours, desires. We must prevent these differences from being formalized and becoming static. The gender binary of men and women is an example of how gender, which is really a fluid concept, has been made into a solid social structure that influences people subconsciously and consequently influences other social constructs.

    We must establish a society that does not contain these hierarchies, but instead allows sentient beings to interact on mutual terms without preset boxes within which they are allowed to act. This means going beyond the critique of the state and going beyond the binary of class war, despite the fact that statism and capitalism are the two most powerful structures in society at the moment.

    It means building networks between individuals, one at a time, from the bottom to however high it reaches (or rather, in a flat organization, however wide it spreads.) These networks must offer an alternative to current hierarchies and simultaneously challenge parliamentarism, property, patriarchy, militarism, homophobia, transphobia, racism, speciesism, ableism etc. It must be intersectional and inclusive. The discourse can’t be limited to one target or enemy, because the enemy is a combination of these hierarchies which help support each other, so to get rid of them, we need to get rid of all of them. This somewhat holistic approach helps us realize the big picture, in which all animals, and the environment we all depend upon, must learn to co-exist.

  31. yasuakikudo Says:

    Thank you so much again! Your comments make a lot of sense and I agree. I think creating the viable alternative is really important. Do you think worker owned enterprises and l (directly) democratic engagement of workers are important? The reason I am asking is that many of us work Mon-Fri wothout practicing democracy at all and I think it’s a non-starter…

  32. enleuk Says:

    Yes, it is necessary to circumvent the current systems, although I’m not sure about the best method for this. In any case it is not enough to build worker-owned workplaces since, as I pointed out, work is only one of many aspects of oppression and it won’t make a lasting difference on its own. We see this with communism, they focus only on the division of labour without removing any of the other hierarchies, not even the state and the result was that the pigs came back to power, just in a new reincarnation, but there was still a hole in the hierarchy waiting to be filled, the hierarchies had just been restructured and not removed.

  33. Anonymous Says:

    Thank you again for your many thoughtful replies. I agree with all of your points.

    Do you think Anarchism is an acquired taste? I suspect that this concept may not strike a chord with those people have not had any particularly suffocating experience the hierarchies, especially when the government and the private enterprises are considered competent enough to maintain a stable society (at least for those people who are relatively on the good side of it).

    Looking at the current mayhem and carnage in the middle east, I think this is a case in point – the hierarchies of all sides are miserably failing – I think Anarchism is not at all a bad idea and seems even practical.

  34. Anonymous Says:

    sorry the above “anonymous” comment was from me 🙂

  35. Yasuaki Kudo Says:

    sorry the login does not seem to work well

  36. enleuk Says:

    It’s not an acquired taste, people most often come to anarchism as a result of having read a lot of political or philosophical writings and found that the things we take for granted, like God, the state, property and prejudices, do not hold up to scrutiny and so are forced to look more deeply for a solution. The majority of people are negatively affected by these hierarchies, but 1) the privileged minority has the power to influence education, communication and propaganda and 2) oppressed groups have been divided-and-conquered and while they are justified in fighting for their specific oppressed group, that doesn’t automatically make them aware of other groups’ struggles or aware of the existence of anarchism. The mainstream propaganda equates anarchy with violence and chaos and most people, instead of learning about anarchism, react automatically negatively without considering that it could be a realistic, and positive, alternative. We can hope that continued war, segregation, injustice and ecological destruction does shake people awake and cause them to finally react, but awareness of these issues and their solutions is not automatic, rather, it is being combatted by e.g. distractions like movies and video games, and even if people realize something drastic needs to be done, there are countless other supposed solutions that are more well-known than anarchism, like communism. Hell, even scientology is bigger than anarchism.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in: Logo

You are commenting using your account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: